Vem tar ansvar för kost och hälsa?

Drygt 350.000 svenskar har diabetes. Övervikt och diabetes hänger ihop. Avgörande är våra matvanor. Fetma med dess följdproblem är ett stort och växande hälsoproblemen i hela västvärlden. Och detta trots alla kostrekommendationer!!!

Vid 1900-talets början, när människorna själva bestämde vad de skulle äta, var endast 5% av befolkningen klassade som sjukligt överviktiga - dvs med ett kroppsmasseindex över 30 kg/m2 (BMI = längden x längden / vikten). Idag är andelen 20%, och det bara fortsätter att öka.

Diabetes typ 2, som förr kallades åldersdiabetes, förekommer nu allt oftare redan bland barn och ungdom.

Detta borde rimligen tjäna som kraftiga varningssignaler. Och ändå tycks ”sjukdomsinsikten” i samhället vara låg. Detta förstärks av att okunskapen om kost är stor, även bland läkare.

Intresset ökar

Men nu ökar människors intresse för kost och hälsa. Media är dagligen fyllda med allt ifrån de senaste bantningsmetoderna som håller dig frisk och slank till kulinariska mat- och vinprogram med menyerna för dig som vill unna dig något extra.

I projektet ”Dialog om kost, hälsa och diabetes” vill FORUM Frisk starta en seriös diskussion om kostens betydelse för hälsan och samhällsekonomin. En Dialog för både specialister och allmänheten. En Dialog om kostvanorna och om hur vi alla kan hjälpas åt för att vända den negativa hälsotrenden, som redan kostar och som kommer att kosta samhället stora pengar?

Aktuella beräkningar visar att de direkta kostnaderna för övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar i EU-länderna är gigantiska 580 miljarder kronor. Och räknar man dessutom med de indirekta kostnaderna stiger kostnaden med 2-4 gånger detta belopp. Om inte annat borde väl detta vara något som borde få politikerna att reagera.

Sockersjuka

Diabetes (Diabetes Mellitus), läser vi på Diabetesförbundets hemsida, är INTE EN utan FLERA sjukdomar med olika orsaker. Gemensamt är dock att sockerhalten i blodet är för hög:

• Vid diabetes Typ 1 har kroppens produktion av insulin nästan helt slutat att fungera.
• Vid diabetes Typ 2 producerar kroppen insulin, men otillräckligt för kroppens behov.

De båda diabetestyperna har många gemensamma drag, men skiljer sig också på flera viktiga punkter. T.ex hur de behandlas och orsaken till att man får sjukdomen.

Oavsett diabetestyp är dock målet med behandling att upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Glöm inte bort att sjukdomen förr i tiden kallades för sockersjuka. Det är sockret som är "boven i dramat". Egentligen borde vi av pedagogiska skäl använda det gamla ordet SOCKERSJUKA.

Är dagens kostrekommendationer felaktiga?

Nu görs gällande att de officiella kostrekommendationerna kanske rentav är helt felaktiga. Och särskilt råden till diabetiker!!!!

En majoritet experter har länge hävdat att det är viktigt med en fettsnål kost för att gå ner i vikt och motverka diabetes. Men nu hävdar många att det är lika fel att påstå ”att man blir fet av fett” som ”att man blir grön av grönsaker”.

Officiellt framhålls betydelsen av att äta en fettsnål kost bestående av max 30% fett, 10% protein och 60% kolhydrater (jfr. nyckelhålstallriken). Man säger visserligen att detta gäller främst friska människor, men i praktiken får även diabetiker samma råd.

Nu hävdar opponenterna att kolhydrater, som innehåller socker och stärkelse och som snabbt omvandlas till socker i blodet (snabb energi), höjer blodsockernivån och därmed pressar upp insulinet precis som rent socker. Potatis, vitt bröd, öl m.m, som länge tillhört "kronjuvelerna" i det "kungliga svenska kosthållet", är alltså att jämställa med socker. För mycket socker driver insulin, vilket gör att man efterhand utvecklar insulinresistens. Socker är snabb energi, som får blodsockernivån att snabbt gå upp och ner. Och det är allmänt känt att det är mest hälsosamt att ha en jämn blodsockernivå. 

Fett däremot är långsam energi och höjer inte alls blodsockernivån. Protein däremot bidrar med ca 10% glukos. Men äter man fett tillsammans med kolhydrater, tar kroppen först hand om kolhydraterna och lagrar fettet i fettdepåerna för framtida bruk. Vi blir tjocka. Tar man däremot bort kolhydrater nästan helt, sjunker insulinet och kroppen börjar istället hämta energi från fett och fettdepåer. Det är vad vi människor har gjort i miljontals år. Vi är helt enkelt skapta för att bryta ner animaliskt fett. Mängden kolhydrater i kosten har successivt ökat sedan 10.000 år, när bönderna började odla säd. Den stora överanvändningen av kolhydratrika produkter på senare tid är enligt opponenterna den absolut viktigaste orsaken till överviktsproblemen. Det är alla förpackningarna på affärernas hyllor, för att inte tala om godis och kakor, som är orsaken till dagens hälsoproblem, givetvis kombinerat med för lite motion.

Ökande insulinnivåer, som diabetiker har, liksom de har som är på väg att utveckla diabetes, s.k pre-diabetiker pga höga blodsockernivåer, gör att antalet vita blodkroppar ökar i den perifera blodcirkulationen. Dessa ansamlas på blodkärlsväggarna och gör att man ständigt går omkring med ett slags ”inflammationstillstånd” i kroppen. Och detta kan i själva verket vara den absolut största orsaken till följdverkningar som hjärt-kärlsjukdom, ledbesvär m.m.

Den kolhydratrika kosten  - INTE fett - är enligt belackarna av dagens kostrekommendationer den stora ”boven i dramat”. Har experterna rentav missat att ta hänsyn till insulinets verkan, när man utdelar sina råd till diabetiker, och till den stora, växande gruppen pre-diabetiker? Är felaktiga kostrekommendationer i själva verket orsak till den snabba utvecklingen av övervikt och diabetes de senaste 20 åren?

Varför förbjuder vi inte orsakerna till hjärt-kärl sjukdom i Sverige?

Det finns alltså starka skäl att anta att "fettskräcken" i Sverige kan ha varit en direkt bidragande orsak till att människor utvecklar hjärt-kärlproblem.

Paradoxalt tycks det nu också som om de extra fettsnåla produkterna, som innehåller kolhydrater och s.k transfetter (=industriellt framställda vegetabiliska oljor, härdade i mycket hög temperatur) är en trolig orsak till uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar. Molekylkedjorna i dessa produkter omvandlas under tillverkningsprocessen och det har nu visat sig att "transfetter" sätter sig i cellmembranen och försämrar cellfunktionen. Transfetter används t.ex vid all tillagning av den s.k snabbmaten och kritiker i USA talar också om att användningen av "transfetter" och billiga "sockrade" produkter har drivits fram av industrin av kommersiella orsaker. Kritiska journalister använder uttrycket "the oiling of America" för att beskriva situationen i USA, som är mycket värre än den i Sverige.  

I Danmark har man helt förbjudit all användning av "transfetter". I Sverige har man visserligen tagit bort "transfett" i t.ex hushållsmargarin, men detta är inte tillräckligt menar nu opponenterna, som anklagar Livsmedelsverket för att ha haft samma information som danskarna utan att göra något. Först när tidningarna började skriva om detta började Livsmedelsverket agera.

Vad skall läkare och allmänheten tro? Har opponenterna rätt i sina antaganden är de officiella kostrekommendationerna - inte minst för diabetiker och överviktiga - felaktiga.. Och även vanligt folk, som varken har problem med vare sig vikten eller med diabetes, kanske skulle må ändå bättre av att lägga om sina kostvanor.

Men för detta krävs stora insatser. ”Bröd och potatis kan väl inte vara farligt”, säger alla svenskar vi talar med. Vi är itutade sedan barnsben vad vi bör och skall äta. Och att undvika fett och välja ”sockerfria” och "fettsnåla" produkter, som alltså även innehåller ohälsosamma kemiska tillsatser, har t.o.m blivit ”en ny livsstil” för många människor.

Att ändra invanda mönster innebär att tidigare auktoriteter måste ”bära hundhuvudet”. Därav de starka motreaktioner som opponenterna möts av. Den som opponerar sig kallas oseriös av kostetablissemanget, läkare som prövar "alternativmedicinska metoder" hotas med att bli av med sin legitimation och "mobbas" av kollerger. 

Men just därför att åsikterna om vad som är rätt eller fel kost skiljer sig så mycket, samtidigt som problemen fortsätter att växa, menar FORUM Frisk visar att behovet av en Dialog om kost och hälsa är stort. Och vi bjuder härmed in till en sådan. En Dialog som bl.a syftar till att var och en skall återta ansvaret för sin egen hälsa - för samhällsekonomins skull.  

Vi tar tacksamt emot Dina synpunkter. Enklast skriver du direkt till mig via e-post.


Lars-Olof (LO) Landin
Chefredaktör och Dialogsamordnare
EBC / FORUM Frisk