Samhällets ansvar för Kost & Hälsa
Beräkningar visar att diabetesvården med dess komplikationer kostar mellan 300 och 600 miljarder kronor årligen i Europa. Bara i Sverige har vi omkring 300.000 kända fall av diabetes. Alla dessa individer utsätts för lidanden och risker, som skulle kunna minskas drastiskt om kunskapen om kosten blev bättre.
Det ligger inte i läkemedelsbranschens intresse att diabetiker tillfrisknar på egen hand. Här handlar det om att ha "lagom" sjuka kunder under så lång tid som möjligt. Ansvaret för forskning om kost måste därför ligga på samhället.
- Kunde inte åtminstone några miljoner spenderas på försök som liknar de som görs i Karlshamn under ledning av läkaren Jörgen Vesti Nielsen? Varför inte en jämförande studie under tillräckligt lång tid mellan en fettrik kost och traditionell lågfettskost? Det säger professor Karl E. Arfors, expert på inflammation och mikrocirkulation, och Lars-Erik Litsfeldt, författare till boken "Fettskrämd".
Vikten att satsa på rätt åtgärder - insulinets roll
Antalet diabetiker ökar. Ungefär 2/3 av de infarktpatienter som kommer in på en akutmottagning är diabetiker eller har förstadium till diabetes. Nu satsas 100 miljoner kronor på metoder för att hitta de 20 % av diabetikerna som riskerar svåra hjärtkärlsjukdomar. Detta kan tyckas vara ett gott initiativ, men frågan är vilken nytta detta innebär i jämförelse med andra fullt möjliga alternativa insatser.
Många vet inte att dagens kostråd till diabetiker är utprovade på icke-diabetiker. En diabetiker tillråds att få 45-60 % av sin energi från sockerkedjor (=kolhydrater), trots att sockerkedjor i form av stärkelse och socker är den form av näring som en diabetiker tål sämst. Sockerkedjor stimulerar frisättning av insulin i kroppen. En s.k typ-2-diabetiker kan normalt tillverka insulin själv, men cellerna i kroppen reagerar inte tillräckligt bra på detta hormon. Insulin öppnar enkelt uttryckt kroppens celler för att ta emot socker för att användas som bränsle. Följden blir att det socker i blodet, som kommer från sockerkedjorna, inte kan ta sig in i cellerna utan blir kvar i blodomloppet. Mycket socker i blodet gör att insulinet vill ligga högt för att ändå försöka få ned högt blodsocker. Då insulin är ett fettlagrande hormon lagras energin som fett, men det kan inte användas som bränsle.
Bryt ond cirkel - håll koll på fettsyrebalansen
Ju fetare personen blir desto sämre blir upptaget av blodets socker till musklerna och desto mer insulin bildas. Den onda cirkeln är igång. De senaste årens forskning visar också att vita blodkroppar lokaliseras i fettväven, och dessa fettceller utsöndrar i sin tur inflammationsdrivande ämnen.
Höga insulin- och blodsockerhalter gör att de minsta blodkärlen blir inflammerade. Vita blodkroppar fastnar på kärlväggarna, vilket är den verkliga orsaken till ökande åderförkalkning. Det finns en kronisk låggradig inflammation i kärlväggarna i den tidiga utvecklingen av diabetes. Följden blir att många personer som drabbas senare i livet hamnar på akuten för hjärtinfarkt eller tvingas amputera fötter och/eller mister synen.
Dock finns möjligheter att bryta denna utveckling. Låt diabetiker – och de som ännu inte blivit diabetiker – äta mat som INTE höjer vare sig blodsocker eller insulin. Sådan mat består till största delen av fett. Man måste hålla ett öga på balansen mellan de essentiella fettsyrorna Ωmega-6 och Ωmega-3. Ωmega-6 är inflammationsdrivande medan Ωmega-3 motverkar inflammation.
Hög tid att göra något
I Karlshamnsstudien under Jörgen Vesti-Nielsens ledning har man provat en kost på diabetiker, som inte består av lika mycket sockerkedjor som rekommenderad kost. Effekterna är omedelbara och de flesta minskar sin kroppsviktvikt mer än 10 %. Känsligheten för insulin återvänder och några kan sluta med insulininjektioner.
Dagens situation innebär stora prövningar för många människor. I Sverige utfördes 2004 mer än 500 fotamputationer. Räknat i pengar betyder detta kostnader för samhället på 1,5 miljarder.
Dagens kostråd till diabetiker är att de skall hålla sig till den s.k tallriksmodellen. Men denna svenska uppfinning passar inte för diabetiker, och bara för en del av den övriga befolkningen. För diabetiker är tallriksmodellens verkningar katastrofala. Efter fem veckor på en diet med 30 E% fett ligger blodsockret som lägst ungefär på samma nivå som den gör som högst med ett intag om 50 E% fett.
Att få 50% av sin energi från fett är inte så mycket som det kan låta. Många håller sig runt 70 %. Med kostrekommendationerna leder det låga fettintaget om 30 E% (och sockerkedjeintaget om 50-60E%) till en karamellisering av socker och protein i kroppen. Detta ger upphov till de skador i blodkärl och nerver en diabetiker drabbas av, t.ex. kärlskador, nerv- och synproblem.
Det är därför hög tid att göra något kraftfullt åt problemen. Att satsa på förebyggande åtgärder istället för att bara vårda och lindra komplikationerna. Omfattande studier om kostens inverkan på vår hälsa måste snarast påbörjas. Dessa studier måste göras på ett så objektivt sätt som möjligt och utan att forskare med alltför långtgående personliga intressen i livsmedels- eller läkemedelsbranschen får möjlighet att styra.
Karl E. Arfors och Lars-Erik Litsfeldt