Kritiker dissekerar råd om fett

Dagens Medicin har sedan hösten 2007 i sina spalter och på nätet givit stor plats för den livliga diskussionen om kostråden i Sverige. Att frågan är viktig visar inte minst studier på senare tid, som antyder att uppkomsten av olika cancerformer är starkt kostberoende. Hjärtlungfondens beslut att inte längre tillåta att deras namn används i den omfatande kampanjen för margarinet Becel talar på ett annat sätt om frågans betydelse.

Här går frontlinjen

Kostetablissemanget i form av Livsmedelsverket och den traditionella skolmedicinska forskningen har "slagit fast" att mättat fett är farligt för hälsan och att högt kolesterol förebygger en för tidig död i hjärtkärlsjukdomar.

Kritikerna ifrågasätter detta och bland kritikerna har den numera rikskända allmänläkaren Annika Dahlqvist från Njurunda fått mest publicitet. Hennes motstånd mot det etablerade tänkandet ledde till att Socialstyrelsen f.n. har hamnat i den något prekära situationen att legitimera båda sidorna, dvs både kostetablissemangets idé om att en fettsnål och kolhydratrikare kost är mest hälsosamt, och kritikernas alternativ, vilket rekommenderar en fettrik och kolhydratsnål kost (LCHF).

Dagens Medicin tar bladet från munnen

I sin ledare 2009-04-08 tar Dagens Medicins chefredaktör Per-Gunnar Holmgren bokstavligt talat bladet från munnen och levererar följande allvarliga kritik mot de styrande vad gäller kostråden:

- Det pågår en intensiv diskussion om de svenska kostråden. Livsmedelsverket, som är den ansvariga myndigheten, ifrågasätts för sina råd om total fettmängd, andelen mättat fett, balansen mellan fett och kolhydrater. Kritikerna riktar in sig på underlagen för kostråden och menar att dessa är ovetenskapliga.

Det borde ligga i Livsmedelsverkets absoluta intresse att presentera underlag som bygger på vetenskapliga studier. Därför har verket lagt ut två listor med referenser, där den första listan påstås stödja Livmedelsverkets restriktiva hållning till mättat fett. Den andra listan påstås förteckna studier som inte stödjer denna syn. Den första listan tar upp 72 och den andra 8 studier.

Med detta matematiska förhållande vill Livsmedelsverkets experter visa att man har rätt i sina kostråd. Men frågan är hur myndighetens listor ska tolkas. I en debattartikel i Dagens Medicin dissekerar några av verkets mest namnkunniga kritiker – bland andra Lars Werkö, Tore Scherstén, Christer Enkvist och Uffe Ravnskov – de två listorna. Deras slutsats är att metodologi, urval och tolkning är undermåliga. De kräver att ansvariga makthavare (dit måste socialminister Göran Hägglund (kd) och jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) räknas) ska "besluta att Livsmedelsverket omedelbart bör upphöra med att ge kostråd till allmänheten".

Det är en anmärkningsvärd granskning som vi publicerar. Läs själv och bedöm.